Mjukisdag
Hejsan
Igår var en mjuk och skön dag. Något jag verkligen behövde. Kan hända att den kändes långsam och mjuk för att jag inte sovit alls den natten och var för trött för att orka bry mig om något.
Jag vaknar av ett sms från mamma som vill att jag kommer dit idag och bakar Brownies med dem. Jag skulle ju till BM igår så jag sa att jag kommer efter det.
Väl hos BM blev det allt lite roligt ändå. Först var jag 2min sen så hon hade tagit en annan imellan, det gjorde mig inget. Hon kom ju ut o fråga om det var okej så jag satte mig lugnt ner och väntade på min tur.
Skulle ju ändå ta mördarprovet så jag behövde slappna av lite innan jag gick in.
Efter ett tag ropade Ann (usk) in mig för att väga mig, blodtryck och ta blodprov på mig. Jag har nu gått upp stolta 17kg och mitt blodtryck var normalt.
När jag skulle ta blodprovet så vet jag inte om jag var för avslappnad för denna gången kändes allt. Men det kan ju bara vara jag också ^^
Jobbigt att vara negativ, måste man lämna massa blod även efter graviditeten :( Nåja...
Sedan var dags att gå in till BM Anna och hon var minst lika snurrig som mig. Eller ja, hon var snurrig och jag var trött så våran kommunikation gick inte riktigt hela vägen. Hon skulle på semester och hade massa att fixa innan hon fick gå på den så jag förstod att hon var snurrig.
Men det var bara att hoppa upp på britsen och visa magen. Hon kände och klämde men fick inte riktigt till hur våran lilla Alien låg. Hon lyssnade på hjärtljuden och de hördes tydligt. De var helt normala och fina ^^
Efter detta så ville hon boka tid med en annan läkare och ultraljud nästa vecka för att se vart och hur bäbisen tagit vägen i magen. Detta lät otroligt kul för mig med tanke på att jag vet att den är i magen, men på henne lät det som att den sprungit ut eller något :D
Jag sa det till henne att jag är nästan hundra på att h*n är fixerad och ligger med huvudet neråt.
- Ja hopp upp igen då så får jag känna efter.
Mycket riktigt, denna gången kände hon hur bra som helst att bäbisen var där och låg rätt. Hon tyckte att det var ett jädra bussfrö till att gömma huvudet så. Men jag slapp ju iaf komma dit nästa vecka. Har nu bokat den 23mars kl 12 istället. DÅ har även Anna kommit tillbaka från semestern. Jag har då också gått in i vecka 37 :D
Efter allt detta stoj var det bara hem och baka brownies på ramberget. Dessa blev himelskt goda tycker jag. Jag, mamma och Jesper som bakat ^^
Sedan blev det god middag á la pappastyle. Potatismos med kokt torsk, ägg och räkor = mumma!!
När paltkoman väl slagit in så ringer Thompa o frågar om inte jag kan komma förbi och leka lite med honom och det gör man självklart med stor glädje.
In i bilen och hem till Lunden. Vi tjötar massor om allt mellan himmel och jord. Jag fick även sätta mig i ett varmt bad medans han pysslade med annat och det var som pricken över i:et. Sedan blev det lite tv tittande innan jag skulle och hämta Andreas, som vart och bowlat med jobbet.
Vi var väl hemma lite efter halv 12 och då var det bums isäng.
Andreas däckade ju på en sekund men jag, ja jag är fortfarande vaken om vi säger så!
Jenny
Igår var en mjuk och skön dag. Något jag verkligen behövde. Kan hända att den kändes långsam och mjuk för att jag inte sovit alls den natten och var för trött för att orka bry mig om något.
Jag vaknar av ett sms från mamma som vill att jag kommer dit idag och bakar Brownies med dem. Jag skulle ju till BM igår så jag sa att jag kommer efter det.
Väl hos BM blev det allt lite roligt ändå. Först var jag 2min sen så hon hade tagit en annan imellan, det gjorde mig inget. Hon kom ju ut o fråga om det var okej så jag satte mig lugnt ner och väntade på min tur.
Skulle ju ändå ta mördarprovet så jag behövde slappna av lite innan jag gick in.
Efter ett tag ropade Ann (usk) in mig för att väga mig, blodtryck och ta blodprov på mig. Jag har nu gått upp stolta 17kg och mitt blodtryck var normalt.
När jag skulle ta blodprovet så vet jag inte om jag var för avslappnad för denna gången kändes allt. Men det kan ju bara vara jag också ^^
Jobbigt att vara negativ, måste man lämna massa blod även efter graviditeten :( Nåja...
Sedan var dags att gå in till BM Anna och hon var minst lika snurrig som mig. Eller ja, hon var snurrig och jag var trött så våran kommunikation gick inte riktigt hela vägen. Hon skulle på semester och hade massa att fixa innan hon fick gå på den så jag förstod att hon var snurrig.
Men det var bara att hoppa upp på britsen och visa magen. Hon kände och klämde men fick inte riktigt till hur våran lilla Alien låg. Hon lyssnade på hjärtljuden och de hördes tydligt. De var helt normala och fina ^^
Efter detta så ville hon boka tid med en annan läkare och ultraljud nästa vecka för att se vart och hur bäbisen tagit vägen i magen. Detta lät otroligt kul för mig med tanke på att jag vet att den är i magen, men på henne lät det som att den sprungit ut eller något :D
Jag sa det till henne att jag är nästan hundra på att h*n är fixerad och ligger med huvudet neråt.
- Ja hopp upp igen då så får jag känna efter.
Mycket riktigt, denna gången kände hon hur bra som helst att bäbisen var där och låg rätt. Hon tyckte att det var ett jädra bussfrö till att gömma huvudet så. Men jag slapp ju iaf komma dit nästa vecka. Har nu bokat den 23mars kl 12 istället. DÅ har även Anna kommit tillbaka från semestern. Jag har då också gått in i vecka 37 :D
Efter allt detta stoj var det bara hem och baka brownies på ramberget. Dessa blev himelskt goda tycker jag. Jag, mamma och Jesper som bakat ^^
Sedan blev det god middag á la pappastyle. Potatismos med kokt torsk, ägg och räkor = mumma!!
När paltkoman väl slagit in så ringer Thompa o frågar om inte jag kan komma förbi och leka lite med honom och det gör man självklart med stor glädje.
In i bilen och hem till Lunden. Vi tjötar massor om allt mellan himmel och jord. Jag fick även sätta mig i ett varmt bad medans han pysslade med annat och det var som pricken över i:et. Sedan blev det lite tv tittande innan jag skulle och hämta Andreas, som vart och bowlat med jobbet.
Vi var väl hemma lite efter halv 12 och då var det bums isäng.
Andreas däckade ju på en sekund men jag, ja jag är fortfarande vaken om vi säger så!
Jenny
Kommentarer
Trackback
